Idag är firar vi helgonet Lucia och många av er kommer kanske att starta den här dagen med att titta på, eller delta i, ett luciatåg. Den här dagen brukar det ätas en hel del lussebullar och en och annan pepparkaka. Kanske slinker det också ner en mugg glögg eller två.
Jag tycker att luciafirandet är en jättefin tradition, men det lite konstigt att vi, här i Sverige, firar en kristen martyr från Sicilien. Det finns många teorier om varför vi firar Lucia, men ingen verkar veta exakt. Troligtvis är det väl, som med så mycket annat, ett hopkok av flera olika gamla traditioner som ligger till grunden för detta märkliga firande.
Enligt gammal svensk tideräkning inträffade vinterns längsta natt natten till den 13:e december. Den natten trodde man att onda makter var i görningen och det ansågs därför farligt att vara ute. När morgon kom så firade man att faran var över genom att äta en rejäl frukost. Till denna "lussefrukost" drack man ibland glögg, men de vanligast förekommande dryckerna var öl och brännvin.
Dagen till ära så käkade man också en och annan lussebulle (precis som vi gör idag). Lite senare införde man traditionen med ett följe av vitklädda människor med ljus i håret som på morgonen den 13:e december besökte gårdarna runt om i byn för att sprida ljus i vintermörkret. Lucia kom då, liksom nu, med ett budskap om hopp och tro på en ljusare morgondag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.